Jag lever fast jag känner mig död. Men så här är det alltid på morgonen, inte sant?

Klockan ringde halv 7 nu i morse. Men Neo vaknade redan klockan 6. Men vi låg och mös en halvtimme. Nu ska rutinerna in igen så idag är det sängen klockan 8 för Lilleman. Chrille är på arbetsförmedlingen och jag väntar på något livstecken från frida. Hon hade en körning nu halv nio. Sen skulle hon svänga inom här innan hon skulle vidare till jobb.

OMG! Neo gjorde precis en kullebytta här i soffan. Normalt? Och nu är han nere på golvet igen, och hittar små små chips bitar som vi måste tappat igår när vi glodde film. Så det blir la hans frulle då ;-) Han är som en hund!