"Jag älskar dig" räcker inte ens halvvägs, morfar
Du var bäst helt enkelt.
När ska jag förstå att du inte kommer tillbaka? När ska jag förstå att livet går vidare utan dig?
"jag älskar dig" räcker inte ens halvvägs, morfar
Jag hoppas att du visste hur älskad du var. Hur mycket jag älskade min morfar. Du var en sån fantastiskt människa och till oss var du den bästa Morfar/Man/Gammelmorfar/"Morfar"/Svärfar/Pappa. Och en sån fantastisk vän. Gud vad jag saknar dig, jag hoppas sååå att du finns här hos oss. Jag vill känna din närhet. Då hade jag kännt mig mycket tryggare.
Vi säger inte Farväl än, för vi ses väll igen? Jag hoppas det..... Min älskade Morfar!!
kan inte du ladda upp några bilder när du var gravid, förlossningen och den första tiden? :)
men förstår om du inte orkar
lider med dig. Måste kännas hemskt
Hejhopp! kikar in:) Nice blogg!
det är så hemskt när nära dör:( Värsta som finns! Min farmor dog för inte så länge sen, usch säger jag bara!! kramar
Hehe, såg bara den blåa cykeln när man kom in, tänkte inte på att titta mer...
som jag skrivit innan så gick ju min mormor bort i feb. Man kommer aldrig över det. Man får lära sig att leva med det. Det går. En som står så nära hjärtat som din morfar och min mormor gjorde försvinner aldrig. Jag grät när jag fick reda på att mormor försvann, sen efter begravningen har jag inte gråtit, känner mig som en sten. Men jag kan inte gråta. men jag kan heller inte acceptera att hon är borta. Det är absolut inte lätt med en förlust. Kämpa på. Vet exakt hur du känner.. Kram
